Att känna till
Stenålders-människorna räknas ha kommit till Jämtland någon gång mellan 7000-6000 f. Kr. från väster. De var jägare och samlare.
Flera tusen fynd från deras tid har hittats runt om i landskapet vid lägerplatser, längs stränder och sjöar. Jägarfolket var nomader och följde bytenas vandringar. I Jämtland dominerade redan på den här tiden älgen vilket flera hällmålningar vittnar om och vid tidpunkten växte det bland annat ek i det som i dag är västra Jämtlands fjällvärld.
Nära hällmålningar i Jämtland förekommer ofta fångstgropar och i Jämt-land finns runt 10 000 kända sådana, vilket är fler än vad som påträffats i andra regioner i Skandinavien. Jaktgroparna placerades där man visste att älgarna rörde sig och kunde sträcka sig flera mil. Det finns idag flera ortnamn runt om i Jämtland som vittnar om fångstgroparnas betydelse för jägarfolket och deras avkommor.
I Åflo i Offerdal har man hittat en unik pilspets, Offerdalsspetsen, gjord av ben som kan vara mer än 8 000 år gammal. Vilket gör fyndet till ett av de äldsta stenåldersfynden i hela Sverige.
Järnålder räknas från 500 f. Kr till 100 e. Kr
Järnålder delas upp i äldre, 500 f. Kr till 400 e. Kr samt den yngre 400 e. Kr. till 1000 e. Kr.
Vikingatiden räknas från 800-1050 e. Kr.
Medeltiden räknas från 400-talet till 1500-talet
1178-1536 Norsktiden
1319-1523 Unionstiden
1537-1645 Dansktiden
1645- Svensktiden
Hällesjö benämndes Rotokiæl före digerdöden
1699 fick jämtarna medborgarskap i Sverige
1939 var sträckan Bräcke-Långsele elektrifierad.
1948 såldes det 3978 biljetter vid Håsjö station. Antalet godsexpeditioner var 7182.
1 tunnland är i dagens mått 4936,6 kvm eller cirka ½ ha
1855 avskaffades officiellt måttenheten i och med införandet av decimalsystemet.
Ödesbölen känns vanligen igen genom odlingsspår i form av odlingsrösen, åkerterrasser och åkerhak. Den odlade marken är ofta belägen i en slutt-ning. I åkerytornas övre kant syns ofta ett åkerhak. Vanligen avslutas åkrarna nedtill av meterhöga terrasser av jord som resultat av upprepad plöjning flyttats nedåt i sluttningen.
Några utdrag från gamla handlingar från Håsjö:
Jag förbinder mig att vid den sågbyggnad som är försålt till Västaned att om något ej fungerar, ikläder mig ett mot samma betalning som erhållits, i stånd sätta och se till att sågen fungerar till nytta och nödighet.
Februar 1843 Paulus Hann
Håsjö östra skola reparerades 1884 enligt en räkning på arbete och material som lyder på kr. 249:05. Som kvitteras av N.E. Amrén och S. Backlund, 28 November. Ett exempel på dåtidens priser: Till målaren Erik Johansson för målningsarbete kr. 94.00. Magnus Wasell för 9 dagsverken à 2 kr - 18:00 kr. Nils Andersson för 2 dagar à 2 kr - 4 kr. Ett av P. Löfgren förfärdigat råskåp i lärarinnans kammare 15:00 kr. Murtegel 3:50 kr, ler och sand 5:50, 1 st timmerstock 2:00 kr, 1 bunt tjärdrev 3:75 kr, 13 kappar kalk 2:75 kr samt ½ famn ved 2:50 kr.
1834 betalade Fjärdingsman Erik Nilsson i Västaned 1830 års sågställare-avgift för 2 sågar
i Håsjö socken med 4 Rd.Bco. Detta kvitteras av N. Hamrin.
Sågen vid Dalsbäcken byggdes 1838 i bolagsordning med fyra lotter. Följande Håsjöbor var delägare. Anders Persson i By, 1 lott Salomon Persson i By, sterbhus, 1 lott, Nils Svensson och Erik Olofsson, Håsjö, 1 lott tillsammans. Efter vars och ens andel i skogen. Jöns Ström, Håsjö, ½ lott. Sven Hög och Olof Svensson, Håsjö ½ lott. Varje lott betalas med 3 Rd.Bco.Rm.
Erik kämpe och Anders Persson byter fäbodar 1843. Det gällde Gammel-ängebodarna och Södra bodarna. Byte för all framtid.